Del 138

Slutet på hangarfartygen?

Hur litet och billigt är det nya stort och dyrt


I den eviga militära kapplöpningen mellan verkan och skydd är verkan på väg att dra iväg ordentligt. I vissa fall i 12 000 kilometer i timmen.

Det gäller helt enkelt kryssningsrobotar och ballistiska robotar som tack vare den absolut senaste utvecklingen inom jetmotorteknik (så kallade ”scramjets”) kan nå fullkomligt svindlande hastigheter – teoretiskt upp till Mach 15!

Den kinesiska Jia Geng No. 1 är än så länge bara på prototypstadiet. Farkosten väger 3,7 ton och är 8,7 meter lång. Än så länge har inga uppgifter om dess hastighet dykt upp. Foto: Popular Mechanics

Hypersoniska kryssningsrobotar

USA, Ryssland och Kina håller för närvarande på att utveckla sina egna varianter av robotar som kan nå extrema överljudshastigheter, men väldigt lite är känt om hur långt respektive land har kommit. Experter pratar om hastigheter mellan Mach 4–5 och Mach 7. Alltså sju gånger ljudets hastighet. Denna typ av vapen skulle sätta den militärstrategiska världsordningen i gungning. Varför? Jo, för att i nuläget finns inga motmedel. Det finns inga luftvärnssystem (ens under utveckling) som kan genskjuta så snabba robotar. Det gör att stora mål likt hangarfartyg är extra utsatta genom sin blotta storlek. Och med den mindre flotta av eskortfartyg som utgör hangarfartygsgruppen kan en presumtiv motståndare lätt lokalisera dem.

Kina har under flera år militariserat och befäst delar av de omstridda öarna i en av världens mest trafikerade fartygsrutter. Grafik: Wall street journal

Omedelbart strategiskt övertag

Detta är extra intressant för Kina, som vill öka sitt inflytande radikalt över Sydkinesiska sjön och bli den dominerande militära aktören för hela Ostasien. Det som huvudsakligen hållit dem i schack är de amerikanska hangarfartygsgrupper som regelbundet rör sig i de trakterna och ser till att USA:s nära allierade Sydkorea och Japan går säkra. Robotar med extrem överljudsförmåga, och med en stridsladdning på kanske ett par hundra kilo, kanske kan kosta ett par miljoner dollar att producera.

Hangarfartyget USS Harry S. Truman och dess eskortfartyg under en uppvisningsformation. Med i den fasta eskorten (men inte med på bild) är nästan alltid en attackubåt. Dagarna för dessa stora dyra fartyg kan nu vara räknade. Foto: US Navy

Detta är en struntsumma i sammanhanget. Dessa kommer att kunna avlossas från flera små vapenplattformar (mindre fartyg eller maskerade batterier på land), utspridda för maximalt skydd. En träff kanske inte kommer att sänka ett amerikanskt hangarfartyg (som kostar närmare 13 miljarder dollar), men träffar det rätt kan det slå ut fartygets möjlighet att starta eller landa flygplan, en så kallad ”soft kill”. I vilket fall som helst så Kina med denna typ av vapen helt kunna stänga ute hangarfartygsgrupper från att – till exempel – kunna ingripa på Taiwans sida i händelse av en konflikt.

Den rysk-indiska hypersoniska roboten BrahMos-II har en räckvidd på 450 kilometer och en hastighet på Mach 7. Foto: Wikimedia

Drönarsvärmar

I juni 2017 lyfte 119 stridsdrönare i en synkroniserad svärm under en flyguppvisning i Kina. Drönarna kunde kommunicera med varandra, dela sensordata och genomföra koordinerade anfall. Varför skulle detta vara farligt för ett hangarfartyg? Bara genom att flyga en drönare för 500 kronor från Teknikmagasinet över Arlanda lamslår hela luftrummet. Föreställ dig vad hundratals betydligt större drönare – byggda efter militära specifikationer – skulle kunna ställa till med kring ett hangarfartyg.

Denna konceptbild från amerikanska försvarsdepartementet visar hur (i detta fall amerikanska) drönare skulle kunna släppas i hundratal från transportflygplan. Illustration: Darpa

En ”mjuk” bekämpning

Byggda för att kunna hålla sig kvar i luften i flera dagar (solceller och lättviktsmaterial) skulle tusentals drönare helt kunna stänga av luftrummet med hjälp av sin blotta närvaro. Man skulle inte riskera en pilots liv – eller ett otroligt dyrt flygplan – genom att försöka starta eller landa genom en svärm av drönare som är programmerade att krocka med planet.

Det absolut nyaste amerikanska hangarfartyget, USS Gerald R. Ford, sjösattes 2017 och kostade precis under 12 miljarder dollar. Teoretiskt kan denna typ av fartyg om inte sänkas så oskadliggöras av drönare som kostar ett par tusen dollar styck. Foto: Wikimedia

Billigt men bra

Kostnad kontra effekt gör drönare till utmärkta vapensystem för både länder och icke-statliga aktörer. Precis som när det gäller hypersoniska robotar kommer varje land som utvecklar denna teknik göra det för att lösa just sina militära utmaningar. I Kinas fall är det återigen neutraliseringen av de amerikanska hangarfartygsgrupperna som står högst upp på listan.

Den ryska extremsnabba torpeden VA-111 Shkval. Med hjälp av modern teknik kan nästa generations hyperkaviterande torpeder även svänga och söka mål – ett helt annat hot mot hangarfartygen. Foto: Wikimedia

Extremtorpeden

Ryska superkaviterande torpeder är det tredje hotet. Detta vapensystem är inte på minsta sätt nytt (de togs i tjänst av Sovjetunionens flotta på 1970-talet) men vapnet är ytterst trubbiga. De är omöjliga att på något vis styra efter de har avlossats, då dessa jetdrivna torpeder når farter på över 200 knop (370 km/h!) genom att skapa en bubbla av förångat vatten runt torpedkroppen. Om man skulle försöka svänga den skulle friktion plötsligt skapas i sisådär 300 knyck. Ödesdigert. Detta kan vara på väg att lösas med modern teknik, vilket skulle kunna göra den till ett hot för hangarfartyg – att hinna släppa motmedel och gira för att undgå en torped som når dig inom någon minut är extremt svårt.

Trots att superkaviterande torpeder funnits sedan 1960-taletfortsätter utvecklingen av dem. Här en sydkoreansk torped under utveckling.

Slutligen

I denna hotlista har jag inte tagit upp den uppsjö av kontinuerligt uppgraderade helt vanliga sjömålsrobotar, torpeder, obemannade fartyg, stridsflygplan med smygteknik och liknande som alla skulle kunna göra livet surt för ett hangarfartyg. Kapprustningen mellan verkan och skydd går – som alltid – vidare i hög takt. Tack vare modern teknik går detta snabbare än någonsin, och det som idag är omöjligt att komma åt (riddaren i rustning/hangarfartyget) kan imorgon slås av hästryggen med hjälp av något mycket enklare och billigare (långbågen/drönarsvärmen). En sak kan du vara säger på, och det är att det finns många i Pentagons marina avdelning som lägger pannan i djupa veck just nu över hur man ska skydda USA:s hangarfartyg.