... och glöm inte vattnet!

Pandemi, elkris och krig i Europa. Broschyren Om krisen eller kriget kommer publicerades redan innan dessa händelser och det är hög tid att se över din personliga krisberedskap om du inte redan gjort detta. Pennan & Svärdet besökte prepperpoddaren Patrik för att diskutera vad som kan göras för att få fler att skaffa sig en grundläggande krisberedskap.

Att Patrik tar krisberedskapen på allvar märks inte minst av att han i sin bostad har ett helt rum för sin krisberedskapsutrustning. Hans förberedelser går dock långt utanför detta rum.

En ödmjuk expert

Det är mulet och mörkt när Pennan & Svärdet anländer hem till Patrik. Dagen innan har den första snön fallit och trafiken på vägarna har varit intensiv. Med ämnet som ska diskuteras i bakhuvudet har bilens vinterutrustning dagen till ära setts över och kompletterats. Patrik har precis kommit hem från sitt arbete på en skola i grannkommunen. Han tar emot, bjuder på kaffe och vi sätter oss ned vid köksbordet. Runt om ligger välbekanta utrustningsdetaljer men även travar med myndighetsrapporter. Han vill inte kalla sig expert, med det blir direkt uppenbart att Patrik är mer påläst än de flesta.

När Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2018 skickade ut Om krisen eller kriget kommer till svenska hushåll var det många svenskar som började se över sin beredskap. Pandemins utbrott 2020 och kriget i Ukraina 2022 har fungerat som påminnelser.

Varför ska man ”preppa”?

Patriks intresse för krisberedskap ligger långt tillbaka i tiden. Han berättar att han redan på 1980-talet studerade krisinformationen i telefonkatalogen och insåg att man var tvungen att göra vissa förberedelser. Med åren införskaffade han också såväl utrustning som kunskap och redan 1993 blev han medlem i Pennan & Svärdet. Idag kallar han sig för ”prepper” och förklarar sin syn på begreppet: ”Preppern är en person som är förbered. Det är lite mer än den hemberedskap som myndigheterna vill att vi svenskar ska ha. Det är också ett sätt att tänka – oavsett om man sitter i bilen eller befinner sig på en skogspromenad så är man observant och försöker förutse och förbereda sig för det som kan inträffa.”

Kriser inträffar hela tiden. Det kan vara en punktering på bilen, en storm som orsakar omfattande strömavbrott eller något helt annat. Foto: J. Hokkanen (CC BY-SA 4.0)

Minns du Gudrun?

Att vara krismedveten och ha en krisberedskap är en självklarhet, berättar Patrik. Sannolikheten för att man förr eller senare hamnar i en kris är så gott som hundraprocentig. Det kan vara ett haveri med bilen eller ett kortare strömavbrott, eller en större kris såsom en naturkatastrof eller ett krig. Sådant inträffar med jämna mellanrum, många minns säkert stormen Gudrun som orsakade förstörelse, blockerade vägar och långvariga strömavbrott. Oavsett är varje person med en krisberedskap en belastning mindre för samhället. Patriks mål är att klara sig oavsett vad som inträffar och att livet då ska vara så likt det liv han lever idag.

Mycket av den utrustning som återfinns i ”prepperrummet” är välbekant för oss medlemmar. Mer udda är Försvarsmaktens operationsbord som förvaras i en av de klassiskt militärgröna lådorna.

Vad ska nybörjaren tänka på?

Patriks råd till nybörjare är att först och främst sätta sig ner och fundera igenom sin situation och sina behov. Vilka förutsättningar har du för att klara av basbehoven i en kris? Vad behöver du för att kunna laga mat vid ett strömavbrott? Hur ska du få vatten när kranarna inte fungerar? Hur länge klarar du dig på den mat du har hemma? Att ”sticka till skogs” är en romantisk tanke som Patrik uppmanar alla att släppa: det livet är svårt och ska i det längsta undvikas, det är bättre att försöka uthärda krisen i den miljö man är van vid.

Patriks prioriteringslista

1. Kunskap. Läs på och öva praktiskt.
2. Vatten. Utrustning för att förvara, hämta och rena.
3. Tillredning av måltider. Utrustning såsom gasolkök.
4. Värme. Kläder och filtar.
5. Information/trygghet. Till exempel dynamoradio.

Alltid redo!

För Patrik innebär krisberedskapen även att han alltid har med sig viss utrustning för att kunna klara olika situationer utanför hemmet. Sjukvårdsmateriel och mediciner ligger till exempel alltid i väskan men även en läsplatta så att han ska kunna hålla sig sysselsatt om han blir sittande någonstans på vägen mellan jobbet och hemmet. Att kunna underhålla sig själva och sin familj är något som ofta glöms bort, berättar han. I bilen har han Pennan & Svärdets Nödsats fordon vilket kompletterats med en större sjukvårdsväska, varma kläder och filtar.

En personlig krisberedskap borde vara lika självklart som en hemförsäkring.

Vilka råd har du när det kommer till mat och dryck?

Patrik vill särskilt lyfta fram principen om ”preppa vad du äter och ät vad du preppar”. Man ska alltså om möjligt försöka att ha samma mat i sin krisberedskap som den man till vardags äter och man ska äta och ersätta den mat man har i sitt krisberedskapsförråd. Patrik löser detta genom att utöver kyl, frys och sitt vanliga skafferi ha ett andra skafferi där han lagrar sådant man ofta använder. Detta andra lager plockar han varor ifrån när det behövs i stället för att gå till affären. Dessutom har han ett tredje skafferi för långtidsförvaring av sådant som behövs vid en längre kris. Patrik tillägger: se även till att förvara ditt vatten mörkt och svalt. Patrik rekommenderar att man byter ut detta var sjätte månad.

Det är viktigt att använda och hela tiden fylla på sitt krisberedskapsförråd. På så sätt undviker du att maten passerat sina bäst-före-datum när den verkligen behövs.

Kan man inte bara lite på hjälp från staten?

Svenskens privata hemberedskap medverkar till att göra hela samhället mer robust. Ansvarsprincipen gäller även i kris – klarar du dig i fredstid ska du även klara dig själv i kristid. Samhället har inte resurser att hjälpa alla i en längre kris och ju fler som kan klara sig utan statens hjälp, ju bättre. Detta är en av orsakerna till att Patrik tillsammans med vännen Martin driver podden Vardagsprepping. I podden diskuteras krisberedskap och gästerna är såväl enskilda personer som tjänstemän på myndigheter. Patrik säger: ”Syftet är att få fler människor att förbereda sig på de små kriser som kan inträffa i vardagen. Om fler förbereder sig för det lilla blir även fler förberedda för att kunna möta de stora kriserna.”

Vet du var din kommuns trygghetspunkter finns? Detta bör du känna till redan innan krisen inträffar. Foto: Stenungsund kommun (PDM)

Behöver vi påminnas?

Poddens mottagande har varit positivt och bland lyssnarna finns såväl skolungdomar som äldre, kvinnor som män. Den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 innebar ett enormt tillskott av nya lyssnare och frågorna var många, bland annat varför man inte får ta med sin hund i skyddsrummet. Intresset för krisberedskap ökar också av naturliga orsaker vid varje kris för att sedan dala när livet återgår till det normala.

Små kriser förbereder oss för stora?

Kanske behövs återkommande mindre kriser för att vi ska påminnas och vara beredda när de stora kriserna inträffar? Genom podden hoppas man hålla kvar en del av de som annars återigen hade släppt sin krisberedskap. Kanske är det just poddens ödmjuka framtoning, där Patrik och Martin inte framställer sig som experter utan i stället öppet berättar om sina erfarenheter och misstag, som gör att detta lyckas.

På YouTube publicerar Vardagsprepping filmer där utrustningsdetaljer granskas, testas och utvärderas. Förbandsväska Strid fick bra betyg.