Skogsbränderna kommer igen. Del 1

De heta torrperioderna kommer bli längre och därmed kommer även skogsbränder att bli allt vanligare. När en eld snabbt sprider sig, som vi såg både under branden i Västmanland 2014 och på många håll i Sverige 2018, blir det snabbt stora skogsbränder i barrskogsplantagen. Elden förtär allt i sin väg och förvandlar landskapet till ett krigsliknande ingenmansland. Detta är något som du måste förbereda dig för!

Bränderna var ingen överraskning

Det brann över hela landet, men som värst i Hälsingland. Det var en fiende som inte gick att bekämpa med konventionella släckningsmetoder. Här var det istället moteld, bomber och framförallt vädret som släckte branden. Jag var en av de som inte var det minsta förvånad. Denna eldstorm hade jag länge väntat på, därför att för den påläste kan bränderna omöjligt ha kommit som en överraskning. För erfarenheterna av bränder och modern brandforskning är alltför tydligt eniga för att någon ska överraskas.

• Bränder är oundvikliga, och det är oundvikligt att de blir stora i barrskogsbälten. Med tanke omfattningen av barrskog i Sverige idag utgör bränder ett överhängande hot mot samhällen, människor och Sveriges dåliga beredskap. Om du vet med dig att du bor nära ett barrskogsplantage är mitt råd att du har din BoB färdigpackad, full tank i bilen och många flyktvägar planerade; för kronbranden kommer och den kommer fort.
• Vatten funkar inte. Bränder i barrskog sprider sig snabbt och kan inte stoppas med konventionella brandbekämpningsmetoder. Att bekämpa skogsbränder med vatten fungerar inte, och kräver stora resurser som ur ekonomisk och logistisk synpunkt inte kan upprätthållas under längre tid.
• Brända jordens taktik. Aktivt bekämpas bränder bäst med motbränder, det vill säga att man tänder kontrollerade eldar för att bränna bort skogsbrandens bränsle.
• Lövskog och våtmark. Långsiktigt förebygger man bränder med att etablera våtmarker och lövskogsbälten i barrskogen. Sannolikheten att en barrskog ska brinna ned är 24 gånger högre än i en lövskog, och det är för att lövskog både i marken och i trädbeståndet håller mer vatten. Det går även att bygga upp lövskogsbarriärer i och utanför samhällen för att skydda dem mot en anstormande skogsbrand.

Bränderna och en beredskap som lämnade mycket att önska om

Ingenting under 2000-talet visade som bränderna 2014 och 2018 hur dåligt förberett Sverige är och hur usel vår beredskap är.

• Material, bränsle och brandmanskap räckte inte till. I eldbekämpningen var åtgången på slang så stor att hemvärnssoldater fick bekämpa elden med lövruskor.
• Branden var i återkommande fall så omfattande att brandförsvaret bara kunde begränsa bränder istället för att bekämpa dem.
• När brandförsvaret anmälde om hjälp uppåt var de tvungna att kämpa mot ett trögrörligt byråkratiskt maskineri som tog värdefull tid i anspråk. Samma byråkrati hindrade även helikoptrar som frivilligt erbjöd understöd. Byråkratin ledde även till att det tog lång tid att aktivera oss i Försvarsmakten.

Att så mycket kunde gå fel handlar i mångt och mycket om besparingar och felprioriterad byråkrati. Brandförsvaret var underfinansierat och underbemannat, och hade under längre tid ”överrationaliserats”, vilket betyder att fordonsflottan har reducerats och vattenkapaciteten minskat; allt för att spara pengar. Det gamla totalförsvaret hade troligen kunnat stå pall 2014 och 2018 om vi hade haft kvar det, men idag står vi endast med en organisation som har körts sönder av politiker och ekonomer. Det var därför helt väntat att den nuvarande organisationen inte skulle klara av uppgiften.

EU och frivilliga räddade Sverige

Genom att MSB kunde aktivera EU:s civila krisstödsmekanism, och därmed det som skulle bli EU:s största insats till ett annat medlemsland, uppbådades 360 brandmän, sju flygplan för brandbekämpning, sex helikoptrar och 67 fordon från åtta olika medlemsländer. Dessutom hjälpte vår granne Norge till. I det här fallet var det EU-samarbetet som räddade Sverige, för den egna organisationen var sedan länge tandlös. Det som höll ihop allt var inte statens beredskap.

Det som gjorde att vi överlevde den gången var att unionen, frivilliga och frivilligorganisationer var villiga att hjälpa till. Det är inte något som vi ska ta för givet, utan landet måste bygga upp en kraftfull beredskap för att kunna stå emot den här sortens kriser. Då innebär det att vi även måste förändra hur jordbrukslandskapet och skogsnäringen ser ut, för när branden kommer står brandbekämpningsfordon, flygplan och helikoptrar chanslösa. I nästa del kommer jag berätta om de långsiktiga orsakerna till dagens storbränder och hur du kan rädda livhanken om du skulle befinna dig mitt i ett brinnande barrskogsplantage.

Värnpliktig prickskytt vid infanteriet, mångårigt engagemang i frivilliga skytterörelsen samt hemvärnsman, självhushållare och friluftsmänniska, helst i fjällen.

P.S Om du vill göra något riktigt värdefullt för landets beredskap kan du bli deltidsbrandman. Jag har några kompisar som efter 2014 gick med och de låter berätta att det var ett beslut som varit livsavgörande för dem. Att känna sig nyttig för andra och inte bara för sig själv är en stor belöning. D.S.